2007-09-29

Den Harrow - Overpower

 
Den gillar att ha på sig endast fodrade skinnkläder utanpå sin nakna kropp. Den sitter och försöker sälja en smal, diamantgnistrande klocka med matchande guldarmband, och till sin hjälp har han en fuktig blick som glöder av mystik och farlig åtrå. Den är ingen fin pojke, Den är den otyglade mannen som din mor varnade dig för. Med wetlook i håret, mascara, hårt knuten näve, lätt svettblank hy och dubbla örhängen dyker Den rakt in i våra hjärtan.

1986

2007-09-24

Michael Sembello - Bossa Nova Hotel

 
Ska oljekillen till vänster likna Jesus? Varför har han såret i sidan, men inte spikhålen eller såren från törnekronan? Varför har han på sig Pampers Active Fit? Varför tar han den andre oljekillen på dolmen? Varför har denne kille en svävande kedja runt halsen, är det eftersom de i fotoögonblicket tar ett skutt? Vem av dem är Michael, och varför nämns inte den andre? Varför är det små nakna människor på krukan? Varför sitter det en liten svartvit man i halmhatt och läser Godzilla med vita handskar i någon slags turkos reception? Varför gjordes detta omslaget? Hur får jag mina pengar tillbaka?

1983.

2007-09-15

Vikingarna - Hallelujah

 
Vilken fest vi kom till!
De dricker vispgrädde ur stora trästop, de skall strax hugga in på ett stort stycke kassler och två rejäla portioner avföring, de har huggit itu ett stort dött svin med ett tvåhandssvärd och serverar det med konstgjord sallad. Deras hjälmar är riktigt dåligt gjorda, mannen till vänster blundar och lamporna är gjorda av oblater.

Det är något obehagligt med kombinationen vuxna män och papier maché, och ännu obehagligare blir det när en av männen är Christer Sjögren i högklackat.

1979.

2007-09-14

Sven Eric Anders Ericsons dansorkester

 
Namnet ställer till det i mitt huvud. De kunde ha kallat sig "Sven, Eric, Anders och Olofs dansorkester" eller en variant som "Sven Andersson och Anders Ericsons dansorkester". De valde att kalla sig "Sven Eric Anders Ericsons dansorkester", vilket bara inte går ihop. Syftar det på två personer, varav en heter Sven Eric (Eric i efternamn) och den andre Anders Ericson? Eller är det tre personer? Sven, Eric och Anders är syskon och heter Ericson i efternamn? Eller är det fyra, varav en sorglig stackare heter Ericson i förnamn? Eller bara två, Sven-Eric Ericson och Anders Ericson? Hur som helst handlar det inte om FEM personer, vilket vore det logiska med tanke på att de är fem på bilden. (Om inte alla är syskon, med efternamnet Ericson. En heter alltså Sven, en heter Eric och tre av syskonen heter Anders.)

Frisyrerna på detta omslag är underbara. De glesa polisongerna (eller är det en misslyckad skepparkrans?) kombinerat med Sam Gamgi-frisyren nere till vänster, cocker spaniel-öron och fluff-lugg nere till höger, en underlig skägg- och mustaschvariation uppe till vänster och en galet hög frisyr som tycks växa upp ur bakhuvudet uppe till höger! Mannen i mitten är viktigast och vackrast, och har därför på sig ett glansigt kuddöverdrag och flashar sitt mest naturliga leende där han visar så många av sina tippex-målade tänder som möjligt. Deras klämmiga slogan tänker jag inte ens gå in på, det gör för ont.

1973.

2007-09-08

Ludgo-Pelles - Jubileums 10:an

 
Ludgo-Pelles är tillbaka! Men vad har hänt? Tre år har gått sen "Gammalt och modernt me' Ludgo-Pelles", och plötsligt är de fem pers? Roland är kvar, och Ludgo-Pelle också. Men det är allt. Ulf och Arne är borta, och istället sitter Finn, Hasse och Torbjörn kring bordet och käkar rostat bröd med smör. Är det lingondricka i vinglas eller rosévin till ärter och rostbröd? Det spelar kanske mindre roll då ingen av kombinationerna är några fullträffar.

De sitter samlade på "Restaurang Bern med god mat i härlig miljö", en uppenbar sponsordeal med varma, fullständigt ovidkommande ord på baksidan. Hela grejen med att välja omslagsbild efter sponsor är rätt katastrofal. Resultatet blev ju att omslaget inte säger någonting alls om Ludgo-Pelles musik eller attityd, utan bara presenterar en restaurang där alla sitter på samma sida av bordet.

Lägg märke till skivans titel, skriven med den klassiska nyansen "hud" över en ljus bakgrund. Kontrasten är så dålig att bokstäverna försvinner mot bakgrunden bara man kisar en aning.

På deras gråa sweatshirts står det "KOLT". En kolt är en kort klänning som bland annat förekommer i samisk klädestradition, och några sådana bär de ju inte. Mer troligt är att det är ännu ett sponsor. Syftar det då på samhället Kolt i Danmark? Det finska metalbandet Kolt? Kolt's Korral, en site för macrofili-porr på nätet eller är det något annat företag? Hur som helst är jag väldigt nöjd och glad över att ha hittat denna underbara pjäs, en av många ludgohöjdare.

1980.

2007-09-04

Dan-Jakob - Herre du gav mej den sången

 
Här har vi en pjäs som är ytterst svår att kommentera utan att sedan anklagas för att ägna sig åt lyteskomik. Var ska man börja? Jag är faktiskt riktigt ställd inför denna uppgiften, och därför har jag länge skjutit upp den.

Tidigare har jag kommenterat en annan skiva av Dan Jakob, den utan namn där han sitter i så kass belysning. Här är inte ljuset fullt så miserabelt, men det är fortfarande inte bra. Vi kan enkelt konstatera att rummet inte är upplyst av lampan på bordet. Ännu lättare kan vi konstatera att det inte är upplyst av stearinljuset i bakgrunden. Vad som är desto svårare att begripa är varför de gjort sig mödan att göra det mysigt med ett tänt ljus om de ändå lyser upp hela rummet innan de tar bilden. Det går inte ihop. Ville de ha det mörkt kunde de ha dämpat belysningen. Ville de ha det ljust kunde de låtit bli att stänga persiennerna, eftersom det uppenbarligen är ljust utanför fönsterna.

Han sitter där och fyller i någonting, men vad? Gör han upp ett schema? För han tabell över sitt potatisinnehav? Eller är det ett sånt där kuvert som man använder för internpost, där man bara stryker det förra namnet och skriver i ett nytt? Så många frågor. Intressant är också att precis allting med denna skivan är präktigt och old fashioned as hell och dessutom släppt på det uråldriga skivbolaget Hemmets Härold, men ändå stavar de "mig" med "ej". Jag anar en konspiration!

Se där, jag lyckades till slut! Jag presenterade och kommenterade skivan utan att med ett ord gå in på hur han ser ut som en stenad uteliggarfigur i The Muppet Show!

1978.

2007-09-03

Paul Paljett - At your service

 
Vem har ett smalt glitterskärp?
Vem har ett pärldraperi i bärnstensimitation?
Vem låter minst sex knappar vara uppknäppta i skjortan?
Vem bär dubbla tighta halsband?
Vem delar ut Guds välsignelse på sitt skivomslag?
Vem har mest volym i håret och hetast blick?

Jo, Paul Paljett!
Vem i hela världen vill ha honom till förfogande?

1978.

2007-09-01

Paul Dennis - Namnlös

 
När jag hittade denna skiva för inte så länge sedan så blev jag alldeles chockad. Hela min värld vändes på ända, då jag insåg att min uppfattning av dåliga idéer, misslyckanden och att lära av andras misstag visade sig gå emot filosofin i dansbandskulturen.

Detta är ett omslag med indirekta, märkliga kopplingar till "Palomaz 6 - Emma" lite längre ner på sidan. Ett annat band, en annan tid och en annan lekplats. Men ännu en lekplats? Idén som var SÅ dålig och som jag ägnade så många tankar åt, var alltså inte nödvändigtvis Palomaz egen! Ett annat svenskt dansband hade redan tidigare valt att posera i fuktig sand om hösten.

De ber om ursäkt för att de skriver, men inte med ett ord visar de ånger gällande byxorna, hår- och skäggkombinationerna (kolla in Asterix på högerflanken), puffärmarna eller det kassa ljuset.

Omslaget är en fullkomlig katastrof. Men det mest egendomliga är alltså att Palomaz åtta år senare snodde idén, släpade med sig hund och barn, hivade sig upp på däckgungan och gjorde om samma misstag igen! Min uppfattning om misslyckande och upprepning har varit det klassiska "Trial and error". Detta omslag öppnade mina ögon inför dansbandskulturens omslagsteori: "Trial, error, repeat".

1975.