2013-09-29

Hot Hits 15


Så här dumt kan det se ut om man klär upp en modell i pälsfodrade underkläder och säger åt henne att sätta sig på en släde, en släde som är fastspikad i kraftig lutning så att tjejen måste spjärna emot för allt hon är värd för att lyckas sitta kvar på den. Hållningen blir genast mycket märklig, halsen försvinner helt och det som var tänkt som ett charmigt leende blir med ens en sammanbiten kampmin. Det påminner om de där slutkörda papporna som cyklar i kall motvind och som utan att veta om det har ett helt hysteriskt ansiktsuttryck, ett hämta-på-dagis-med-cykel-trots-hagel-warface.

Allt detta var naturligtvis nödvändigt för att lyckas skapa en trovärdig illusion. Vi luras nu att se en mycket spänd kvinna som bär tidernas sämsta vinterkläder, åkandes kälke i den mest patetiska lilla pulkabacke täckt med icke övertygande konstsnö, bredvid en titel och bakgrund vars färgkombination får läsarens ögon att vibrera kraftigt.

1972.

2013-09-23

Leif Lindh’s - Utan titel


Leif Lindh’s är ett band som jag aldrig hade stött på förut. Men säg den lycka som varar för evigt.

De sex käcka karlarna hänger i en bar tillsammans och verkar ha det förbannat roligt. Den som inredde baren hade den goda smaken att hänga upp en skitstor flådd ko på väggen, så väldig att den översta delen fick limmas fast i taket. En sådan detalj höjer ju mysfaktorn i en serveringslokal lika mycket som en nyklippt stortånagel i risotton.

Klädseln är klassiskt dansbandsgräslig, med detaljer i ett anskrämligt soffkuddetyg. Vi finner också två populära sorters glasögon, båda behagligt gultonade. Dels mannen i mitten som har ett par udda bågar som ligger som ett litet valv i pannan, som på ett cyklop. Dels ute till höger, där vi ser den typ av låga pilotbrillor som ger en illusion av att ansiktet smälter.

Mannen längst ute till vänster ångrade sin valda ställning under fotograferingen, och tänkte snabbt som attan byta position innan nästa bild knäpptes av. Dessvärre höll inte hans timing riktigt, utan han fångades istället mellan de två lägena, i en tafatt ställning med böjda knän och armen i en suddig kaströrelse. Succé.

1976.

2013-09-17

Million sellers of the 50’s


Detta är en skiva med musik från femtiotalet, en era som skilde sig mycket från samhället vi lever i idag. På den tiden var kvinnor i regel nakna från midjan och nedåt, och det stod andra människor fritt att skjuta dem med kanon. Detta till damernas stora förtjusning.
"You always hurt the one you love" var ett populärt synsätt, så kanoneringarna mottogs ofta som hjärtligt våldsamma kärleksförklaringar.

1971.

2013-09-11

Zickos - Det roar väl en del


Här kommer ett gäng som vet hur man klär sig fullkomligt skamlöst. Zickos, eller äckel på svenska, bjuder på en uppvisning som inte lämpar sig förrän långt efter läggdags. Skreven är så sammanpressade i jeansen att man osökt börjar fråga sig hur de rent anatomiskt är disponerade, för att sedan genast försöka mota bort dessa tankar.

Mannen längst till vänster kör på det tidlösa knepet som aldrig lurat någon, där man pressar upp sina biceps med händerna för att försöka se lite biffigare ut. Inte heller på sjuttiotalet fungerade det, men en stadig pjäs till bältesspänne har han åtminstone. 30 cm lägre söderut finner vi Helvetesgapet.

Killen bredvid honom har en horribel jeansdress på sig, guldhalsband och en frisyr som inte är av denna värld. Den påminner om en större varningstriangel och tycks välla fram ur pannan.

Båda killarna med svarta bandtröjor kör på det sällan hyllade stilknepet att dra upp jeansen framtill ända upp till naveln och sedan skjuta fram höfterna.

Sådana här organparader roar väl en del, som titeln antyder. Jag förmodar att de syftar på vissa personer, inte på den del som fått sin blodtillförsel strypt.

1976.

2013-09-08

Amadeo - Moving like a super star


En trådsmal, flint man i röd nattskjorta, tubsockor och naken underkropp gör någon slags blowjobgest med handen samtidigt som han skrevar i en bajsa-i-skogen-ställning ovanpå planeten Jorden. Hallå eller.

Det var först när jag grundligt undersökte den bristfälliga ifyllningen med svart färg runt Amadeo som jag upptäckte att han håller en gubbkeps i handen, jag trodde bara att de hade missat en liten bit när de målade bakgrunden.

Förvirringen verkar ha resulterat i en obeslutsamhet genom hela produktionen; skivan är inspelad i Paris och Bryssel, mixad i New York och Bryssel, pressad i Finland och utgiven av ett förlag i Stockholm.

1978.

2013-09-02

Wenn das keine Stimmung ist


Ett skivomslag kan i regel räknas som skitdåligt när åskådarens naturliga reaktion är att vilja misshandla personen på bilden.

Här har vi en genomtysk platta med genomtråkig musik, presenterad genom ett skivomslag där en man med äcklig lösnäsa har tvingat på en hatt på en schimpans, som han sedan försöker tvångspussa medan han hetsar den med en strömming.

Min reaktion till detta är tudelad. Dels tycker jag genast synd om apan, som utnyttjas som så ofta förut när folk ska försöka vara lustiga. Det är osmakligt och jag blir förbannad.

Min andra reaktion är förundran, för konceptet på det här omslaget är så oerhört märkligt. Jag förmodar att det är en platta som man ska sätta på om stämningen är låg, och att mannen på bilden ska verka full. Utöver det är det ett enda kaos av oläslig symbolik, lika charmig och sofistikerad som folk som moonar varandra i vuxen ålder.

Årtal saknas.