2014-03-31

Pidgeon


Någon lyckades alltså fånga en duva i sin lunchmacka, och serverar den här på ett träfat. Vips bara, så var en ny rätt komponerad. En smörduva.

Då kan väl jag också göra det, hur jävla svårt kan det vara? Den här kommer tveklöst vara med i Allers veckan innan midsommar, jag fixar layouten åt dem på en gång.


VISST KAN DU LAGA
HERR DRYCKS
MATIGA SOMMARPAJ
1 ägg
1 ägg till
Flott
Smuts
Gäss
Ett stilla samtal
2-3 drömmar om framtiden
1 paj

Blanda alla ingredienser i en bunke.
Skrik pajen varm.
Vänta.
Nu kan du äta den.
Hej då.

1969.

2014-03-29

Danson's Mogen Band med Ludgo-Pelle


Äntligen! Ett högt triss har ramlat in i min samling i form av den här skivan. Hör bara på den här combon:

1: Roldex, skivbolaget framför alla andra när det gäller musik i kategorin "övrigt brännbart avfall".
2: Ett nytt band med det våldsamt osexiga ordet "mogen" i namnet.
3: Ludgo-Pelle, den eviga favoriten, är äntligen tillbaka med ett nytt alster.

Vi snackar alltså om ett samarbete mellan Ludgo-Pelle och ett band som heter Danson's Mogen Band (med felaktig apostrof, felaktig särskrivning, felaktiga versaler och felaktigt grundtänk vid val av attraktivt bandnamn). De har samlats för att spela in covers av "Yesterday" och "Aloha oe" med en touch av Ludgo, vilket jag varmt välkomnar.

Omslagsbilden är så mycket 1985 att näthinnorna domnar. Softat och mjölkigt och med ett färgtema som plockat ur en glasskarta; gammaldags vanilj, viol, blåbär och citron. Eller bortglömd filmjölk, inre blödning, delfin och varande liggsår om man så vill, som hjälps åt att forma ett kaos av nedkladdade luffarschack. Övriga klassiska attribut är klackringen, uppkavlade ärmar, högt hårfäste-hockeys och uppvikta kavajkragar.

Jag beklagar att någon tidigare ägare lackat ur fullständigt på skivan och rispat omslaget något våldsamt, men å andra sidan känns det fullt förståeligt. 

1985.

2014-03-22

Teddy Boys - Lite av varje


HUR fasen tänkte de här? Frågorna är så många.

Varför Lucia-skärp knutna i rosetter kring halsen? Om Lucias skärp är menat att symbolisera hur blodet rann från knivhugget i magen får väl detta antas symbolisera någon slags dekapiteringsförsök mot Teddy Boys, eller kanske en hyllning till ymnigt näsblod.

Varför dessa sjuka små caper? Man kan tänka sig att de ville se ut som världens minst efterlängtade superhjältar som kan komma till undsättning när man har det lite för gött och behöver få sin dag förstörd fortast möjligt. Men det är ju inte ens fräna slängkappor de har på sig, att de ligger över axlarna förstör allting. Det är snarare sådana där midjelånga klippkappor som man får kring halsen hos frisören, fast felvända och med en läcker glitterbård.

Varför de små västarna under? Bestäm er. Och att knyta armarna i kors under kappan och halsbandet som mannen till vänster ser fantastiskt dumt ut som ni ser, som en sommarklädd Dracula eller någon som fått armarna amputerade. Att hålla händerna på ryggen som de två lirarna i mitten var inte heller någon hit, de ser ut att ha små röda pingvinvingar till armar.

Grattis Teddy Boys, ni ser ut som fem anskrämliga julprydnader.

1975.

2014-03-18

Gammalt och äldre - Toner från Linderöd


Dags att locka bygdens unga! Då gäller det att göra något fränt och lite "hippt". Vad sägs om att producera en skiva med gammaldans och ge den namnet "Gammalt och äldre"? På baksidan menar de bestämt att "den lantliga tråkigheten och småsamhällets brist på sysselsättning lyser med sin frånvaro" i Linderöd, och etablerar detta med en omslagsbild där gamla människor spelar fiol och unga sitter och hänger. Personerna uttrycker känslorna bisterhet/stilla missnöje (övre vänster), skepsis/fågelskådning (övre höger), äckel/kaxighet (nedre vänster), sorg/ändlös trötthet (nedre mitten) och apati/ånger över medverkan (nedre höger).

Ungdomsgården hette "Club 69", titeln är hemskt kontrastlös och kom ihåg; det är inte personerna i bakgrunden som har skrivit titeln.

Från Skammens år 1977.

2014-03-11

Brändöpojkarna


Brändöpojkarna är fem män i lila katastrofuniformer, utplacerade långt ifrån kameran bakom ett snår av ormbunkar. Antingen grundades det beslutet på att männen hade så stört tighta byxor att det inte kändes sedligt att visa skreven i bild, eller så var valet av skor under all kritik. Det kan också handla om att fotografen fick en oerhört dålig idé och fick agera oemotsagd.

Notera att ALLA männen bär små räliga halsmedaljonger, och den högraste mannens frisyr som ger huvudet formen av ett ägg.

En ytterst udda detalj är att det är Py Bäckman som körar på skivan, ett inhopp som hon av förklarliga skäl inte lyfter fram i sitt väldiga CV.

1976.

2014-03-03

24 great heartbreakers & tear jerkers


Om ni trodde att det räckte med EN ledsen kvinna som grät snor så trodde ni fel! Tydligen fanns det en väldig efterfrågan efter musik som fick lyssnaren att börja gråta, för här har vi ännu en platta med samma tema. En dubbelskiva till och med, med hela 24 låtar att tjuta till.

Märkligt nog hittar vi inte artister som Robert Wells, Jubelklockorna, Michael Bolton eller Dan-Jakob på skivorna, musik som annars är känd för att plåga lyssnaren till ett läge av nedbruten underkastelse. Som visan så riktigt lärt oss; Vem kan lyssna på Familjen Bacill utan att fälla tårar?

Nej, istället är det de där gamla vanliga smörlåtarna; When a man loves a wombat och I'm so långsam I could cry.

Konceptet är ju väldigt konstigt, en skiva med musik för den ledsna att bli mer ledsen av, och fick ett utmärkt lämpligt omslag. Det är ett av de deppigaste jag äger, dock inte Oavsiktligt Skitdeppigt. Trots det platsar det här eftersom även ett avsiktligt skitdeppigt omslag är något mycket märkligt. Först trodde jag att snubben satt och hulkade över sin överkörda svan Svante som låg död framför honom, men till min besvikelse var det en blombukett vid en närmare titt.

1980.