2014-09-28

Lennart/Roland


Lennart SLASH Roland har gjort den här plattan, två unga herrar med en hel del udda attribut. Till att börja med har de med liv och lust gett sig in på det här med luggar, utan de mest grundläggande förkunskaper. Lennart klippte sin lugg ganska kort, för att sedan ångra sig djupt när han såg resultatet halvvägs igenom klippningen, och valde därför att låta vänstersidan förbli mycket längre. Snedstreck Roland smorde in sin lugg med fett fläsk för att få till en läckert vågig hårkorv i pannan, och var orimligt nöjd med resultatet.

Kläderna är förstås helt åt skogen de med. De har dragit på sig skitmärkliga väst-klänningar i röd manchester, med midjebälten och konstig kvadratisk skärning i halsen. Under dessa tingestar bär de vita stickade polotröjor som det tycks ha fastnat en massa mörkt smuts på. 

Skivan innehåller kanonlåtar som "Det finns ingen här som Jesus" och "Snart så kommer han".

Årtal saknas.

2014-09-21

Snöstorm


Bandet "Snowstorm" är mest kända för en stor, jobbig hit som de hade 1980 med låten "Sommarnatt". Sen sket det sig och bandet splittrades. Två av originalmedlemmarna startade då ett nytt band med det mindre sexigt klingande namnet "Snöstorm", som släppte två plattor (för mycket) innan de lade ner projektet. Detta är en av dessa två, och som bakgrundsbild var de rörande överens om att satsa på en bild som såg ut som skam.

Fotografiet är supersuddigt och har fångat alla medlemmarna på ett strålande dåligt vis. Killen längst till vänster halvblundar och tittar ner i marken framför fotografen, han bär fluga till brun skinnjacka och han har en frisyr bred som en kylskåpsdörr. Näste man bär blottar-rock med öppningen dold bakom den första killen, en perfekt A-lagarkombination av frisyr och mustasch och roar sig med Jujja och Tomas Wieslanders sånglek "Häl på häl på". Om det är erkänt obehagligt att möta en blottare på cykelstigen så är det etter värre att stöta på en blottare som ägnar sig åt "visor för hela kroppen" med Mamma Mu.

Näste man står med fötterna provocerande långt isär, som att hans hala loafers sakta glider ut i en allt mer ohållbar spagat mot det blanka golvet. Hans frisyr har en högre densitet än järn, medan killen längst till höger har en frisyr som växer rakt ut åt sidorna.


På baksidan är medlemmarna fotograferat i ett orange ljus som får dem att se ut som några läskiga foster ur en bok av Lennart Nilsson, eller som grillade kycklingar i ett värmeskåp.

Flera låtar på plattan har texter som inte riktigt hållit för tidens tand, i en av dem lyder refrängen "Du är en gang-bang-tjej, och du tror att du är ok".

1982.

2014-09-17

D.C. LaRue - Confessions


En jättestor, självlysande karl i glansiga kläder står och svankar med hakan tryckt mot bröstet, han lyser på oss med en ficklampa som han har nypt fast mellan låren och med häpnadsväckande simultankapacitet styr han samtidigt fyra dansande marionetter. Det är förresten riktigt fattiga marionettdockor som sitter fast med två snören var, en i varje arm. I en verklig dockteater borde dramat och dockornas realism bli rätt begränsad med en sådan uppsättning.

Ännu dummare blir det om man ställer in hjärnan på att tänka att han faktiskt står på det där golvet (det borde ju faktiskt vara så det var tänkt). Då får han nämligen en oproportionerligt kort underkropp med knäbyxor och jättetunna bruna ben som är märkligt knöliga.

(Den som spelat "Resident Evil 4" från 2005 kan se den uppenbara parallellen till den mekaniska statyn av Ramon Salazar, till och med rummet är ju mycket likt.)

1978.

2014-09-10

Trivs me´ Brogrens - 11:n kommer nu!!


Nu är de tillbaka, bandet som är så övermysiga att de uppmanar till trivsel mitt i bandnamnet. Sedan när det kommer till plattans titel så saknar jag ord. Den är otrolig, oerhörd, ohållbar. Den påminner mycket om deras gamla klassiker "10:an är hääär", men de skippade ett A eftersom det redan finns med i "elva".
 
Omslaget har en brungrå nyans som faktiskt är en av de tråkigaste synliga färger som ögat kan registera. (Berguven kan se en ännu tråkigare färgton, men den är svår att beskriva.) Mitt i den bruna purén sitter en löjligt liten sned bild, som visar upp bandet där de står på en grusgång. Om man tänker sig att den långa mannen till vänster är av högst medelmåttig längd så blir det genast ganska lustigt, det är som att han står bredvid fyra hober. Notera även den högraste mannen i sällskapet, han har dragit ner slipsknuten under brösthöjd och sedan stoppat ner slipsen i byxorna.

På baksidan klämmer de in svårbegripliga bilder på Jämshögs damfotbollslag och några typer som applåderar på stranden, samt en bild av Jan-Erik som spelar dragspel i ett stort mörker iförd clownbyxor (ett koncept även känt som "Helvetet").



På innerkonvolutet ber de lyssnarna att önska deras låtar i radio och tv, och de är så envisa att de skickar med adresserna till inte mindre än 11 olika höjdarprogram så som "Skivor för sjukskrivna" och "Hallå trafikant". De bifogar även dansinstruktioner så att man på korrekt sätt kan dansa till låtarna "Agadoo" och "Klapp klapp dans" (som de stavar på två olika sätt).

1984.

2014-09-09

Nantucket


– Nu vet jag! En kräfta i jeans och korvliknande klackskor. Har du inget bättre så kör vi på det tycker jag.

Designerns fönsterazalea hade inga andra förslag. Detta är ett utmärkt exempel på vilka idéer som kan kännas logiska när man har tillgång så mycket droger att man kan leka apotek.

1978.