2016-01-31

Stubb-Jonas och Bimbos


Många kassa bandnamn har vi sett här på bloggen genom åren: 
Zickos, Zeros, Swintoz, Frön-Jannes, Sväng Grabbarna och givetvis Ludgo-Pelles bland många andra. Men idag får vi stifta påtvingat bekantskap med något mycket sällsynt, nämligen en platta med ett musikaliskt samarbete mellan två parter som båda har namn som låter som öknamn. Tänk som jämförelse att man lyckas avla fram världens första gås-åsna, en "gåsna", samtidigt som några forskare långt borta ger liv åt en sjöko med mänskliga armar. Tänk sedan att de där två kassa djuren råkar träffas och får en unge tillsammans. Den avkomman skulle se HELT sjuk ut, och i den här långsökta liknelsen motsvaras alltså den mänskliga sjögåsnan av den här plattan.

Stubb-Jonas och Bimbos skulle alltså ha ett skivomslag till sitt missfoster, och som fotograf anlitade de en av traktens blinda åldringar. Hela bimbogänget placerades bakom en snödriva precis på gränsen mellan sol och skugga. I likhet med många andra band här på bloggen verkar de inte ha diskuterat huruvida de skulle se tuffa eller glada ut, och resultatet är fascinerande. Varje gång blir det likadant: så fort någon i en konstellation ler, så ser de coola genast patetiska ut. Följaktligen står de och kisar i olika svankande positioner med händerna i fickorna, och mitt bland de glada gubbarna står två som ser ut att göra sitt yttersta för att se hårda ut. Ge upp killar, ni spelar i bandet "Bimbos".

Stubb-Jonas ställde de i djup snö där han helt utan entusiasm ska hämta vatten ur en brunn, som en snygg referens till absolut ingenting.

1980.

2016-01-28

Hörselskada


Det här var något av en höjdpunkt i mitt skivsamlande, hur tragiskt det än må låta. Jag kände nämligen inte till den här skivan när vi pratade om drömskivor i julavsnittet av podden "Dj 50 spänn" 2013. Då sa jag att jag inte visste om det fanns, men att jag drömde om att hitta informationsskivor om olika sjukdomar, och att jag såg framför mig en helt blank skiva med texten "ARTROS" jättestort. Detta är verkligen inte långt därifrån; ett blankt vitt omslag och så texten "HÖRSELSKADA" jättestort.
Även innehållsmässigt är det mycket nära vad jag beskrev. På A-sidan är det en låt insjungen av HiSUS-Gänget, världskända bland alla som hängde på Hörselfrämjandet i Stockholm under slutet av sjuttiotalet, men B-sidan är den riktiga hitten. "Det man inte hör (dialog med hörselskadad)" heter den, och är en fantastiskt innantill-läst dialog som aldrig tycks ta slut.
Detta är förvisso inte ett katastrofalt fult skivomslag, men mitt sanndrömmeri och min patetiska glädje när jag stod ensam på Myrorna med den här sladdriga singeln i händerna gjorde att den ändå förtjänade en plats.

1979.

2016-01-17

3 x 1 Kópé


3 x 1 Kópé betyder "tre män i ägg" på ungerska, och det är just vad som visas upp på det dunderröda omslaget. I det lutade ägget till vänster sitter en man som påminner om Dennis Nedry i Jurassic Park, bortsett från skruvanslutningarna i tinningarna. I mitten finner vi en fadersgestalt med filmjölk i skägget, men min favorit sitter i det högra ägget. Det ser ut att vara en femåring som kommer direkt från pulkabacken, rödblommig och sådär övertrött så att gråten kan bryta ut av precis vad som helst (JAG skulle få hänga upp grytvanten/Jag ville ta på mig strumporna efter skorna/Jag vill ha hjälp att dela potatisen och ändå göra det helt själv).
Men sedan ser man håret på bröstet, och då blir det genast obehagligt istället.

1988.

2016-01-10

Roynes - Fri med dig


Som ni har märkt så kom det inget traditionsenligt julspecial, och det var ju bedrövligt. Istället får Roynes representera vinterhögtiderna med ett nyårsmässigt omslag från 1985 där de kravlar upp som väldiga Katlamonster över krönet.

Men en försenad julhälsning måste jag ändå ge er. Ni som varit här och läst tidigare år vet ju att jag är något av en julskeptiker som sällan fylls av bjällerklang i någon positiv bemärkelse, när jag hör "nu tändas tusen juleljus" brukar jag mest känna att det låter som ett jävla slöseri. Tänd i taket istället, elektriciteten är här sedan länge.

På den tiden då jag faktiskt såg Kalle Anka på tv på julafton, istället för att utnyttja de oslagbara trafikförhållandena mellan tre och fyra, så satt jag och fördärvade julstämningen genom att gnälla på allt som är fel och dåligt i den där uselt dubbade reprisen. TV:n skrålade glatt, ständigt avbruten av ett ocharmigt lillgammalt argt barn:

Vill du plocka frukter av bästa klass så använd din höger och vänster tass...
– Björnar har inte TASSAR, de har RAMAR!
... men klorna dom ska du dra in...
– Du kan inte dra in dina klor idiotbjörn, för du är en björn! Idiot. 
... så fort du ska ta dig en fin apelsin...
Fet chans att det där är en apelsin, den är ju stor som en basketboll!
... En björntjänst gör ju ingen glad...
– SÄMSTA översättningen. Var det den enda björnreferensen på svenska eller? "Bear necessities" var ju fyndigt i jämförelse. Men lyssna nu! Nu ska Mowgli visa exakt hur dum han är! Nu!
...Var nöjd med allt du ser och allt som livet ger.
Men när?
Allt livet ger...
– Förlåt? Baloo uppmanar Mowgli att vara nöjd, och då frågar han NÄR han ska vara nöjd? Man fattar plötsligt varför hans föräldrar "råkade tappa bort honom" i djungeln när han var liten, han är ju intelligent som en ostbåge. Till och med Baloo tycker det är pinsamt, han bara ignorerar frågan och sjunger vidare.

Så där höll jag på. Fast jag hade nog uppskattat att köpa julklappar till folk om jag hade haft alldeles för mycket pengar, då hade man kunnat hitta på en massa skoj. Tänk att få se någon med körkort öppna ett presentkort med ett stort paket körlektioner. Eller köpa ALLA biljetter till Roger Pontares julshow, ge EN till någon som inte är helt såld på indianjulmusik och göra resten till jättedyr papier maché. Eller köpa biljetter till en konsert som redan pågår i Ungern när julklappen öppnas. Tre månaders hyra av en container som redan placerats lämpligt inne i någons hall. Eller en platta med Roynes. Fast det vore nästan taskigt.

Gott nytt katastrofår!
/Herr Dryck